”Det ska vara roligt att titta på”

Med det historiska perspektivet i grunden och en lekfull blandning av tidsepoker och färgprakt, har Karin Sundvall designat kostymerna till årets sommarteater, Richard III.
– Man behöver inte vara så himla rätt historiskt, inte i en sådan här föreställning. Det ska vara roligt att titta på också, säger hon.

Den vita väggen ovanför Karins skrivbord på Norrbottensteatern är täckt av kostymskisser. Shakespeares pjäs Richard III utspelar sig i hovmiljö bland hertigar, kungar, drottningar och prinsar, och skisserna visar hur Karin tänker sig kostymerna till Lady Anne och Richmond, kung Edward och småprinsarna av York, i kulörerna blått, rött, orange och guld.
Och längst ner, en skiss av Richard III själv, svartklädd i läderjacka och byxor.
– Han är ju en dyster människa. Det kändes som att han måste stå ut på sitt sätt. Han är en outsider här, säger Karin.
Hennes skisser ligger till grund för de femton kostymer som just nu skapas i teaterns kostymateljé. Där förvandlas material som tyll till lekfulla pipkragar, både små, nätta varianter som kan bäras runt halsen, och större som blivit en kjol.
– När materialet kommer in så händer det grejer, det är så roligt.

Att skapa kläder till föreställningen ska inte bara vara en fröjd för ögat. Richard III är en pjäs med många karaktärer och snabba kostymbyten så kostymerna måste fungera i spel. Med 1700-talets commedia dell’arte-karaktärer som inspiration, har Karin utgått från en grund, en bastrikå, som sedan byggs ut med detaljer som en pipkrage eller en krinolin.
– Bastrikån är clownen, clowngruppen. Det är utgångspunkten. Sedan sätter de på sig de här sakerna och då är det den här klasskillnaden. En clown är väldigt lågstatus. När de klär på sig det här, blir man plötsligt högstatus.

I slutet av förra sommaren började hennes samtal med Claes Åström, regissör, om kostymerna till föreställningen. Hon har haft fria händer, ritat skisser och visat för Claes.
– Jag tycker det är väldigt roligt med Claes. Jag kan komma med förslag, vi är väldigt öppna och generösa mot varandra.
När idépresentationen sedan hölls i januari var ett av Karins ledord att det skulle vara lekfullt. Det ska vara både ”långt, kort, stort, litet”.
– Det är väldigt roligt, ofta väldigt uppskattat och det utnyttjar vi här. Vi öppnar föreställningen med kung Edvard och hans hov. Sedan har vi kvinnor och män som är i höga positioner, säger Karin och kommer in på det enorma persongalleriet i pjäsen och hur man ska gestalta det.
Där föll hennes val på krinoliner.  
– Det är en fin sak men den berättar också någonting historiskt.
Hon berättar att det ursprungliga ordet för klädesplagget var vertugadin och att det först användes i spanska hovet.
– Om man översätter det till svenska blir det ”dygdevaktare”. Och på något vis vill man berätta om kvinnorna som är med i de här pjäsen att ja, de är väldigt kontrollerade. Man gifte bort dem i ett gott parti. De har ingen egentlig egen makt.

Med det historiska perspektivet med sig, gör Karin en egen version av krinolinerna i pjäsen.
– Jag tycker det är roligt att använda krinolinen, men tar bort allt tyg på utsidan så vi ser in. Vi ser människan som är under.
Lekfullheten speglar sig också i att hon blandar tidsepoker friskt.
– Man behöver inte vara så himla rätt historiskt, inte i en sådan här föreställning. Det ska vara roligt att titta på också!

När förberedelser, insamlande av material och skisser är klara tar själva tillverkandet i kostymateljén vid. Det är bland det bästa i arbetet med en pjäs, tycker Karin.
– Det är jättekul. Det är väldigt roligt när man kan göra tillsammans. Det är en fin ateljé att jobba med.
Text: Andrea Thür
Foto: Josefin Wiklund

Fakta/Karin Sundvall
Aktuell som kostymdesigner på årets sommarteater Richard III.
Bakgrund Arbetat med teater, långfilm och teveserier, på senare år även med scenografi
och opera. Uppvuxen i Luleå. Gjort kostymerna till clownföreställningen Tartuffe på teater Västernorrland (2019) och aktuell med scenografi och kostym till den turnerande clownföreställningen Spela man, båda i regi av Claes Åström.
Utbildad i vävnad och sömnad på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna, på konstlinjen, Sunderby Folkhögskola, Textilhögskolan i Borås och Beckmans Designhögskola i Stockholm.

 

Till föreställningen