Hoppa till innehållet
16 februari 2023

Fria händer för humor

Ett gemensamt instagramkonto. Två virtuoser i komedi. Och fria händer att göra en humorföreställning. 
Det är ju superlyxigt! Men ganska läskigt, säger Sven Björklund.

En ensam figur kommer in på scenen och börjar med lite osäker stämma berätta historien om Anita, hans stora kärlek från ungdomsåren. Men Anita var kär i en annan, en lika långhårig som karismatisk figur vid namn Christer.
Så börjar berättelsen om Kollektivet, karaktären Lars-Åke Möllers uppgörelse med sitt sjuttiotal och det kollektiv han drogs med i.
− Han var en del av det här kollektivet och det har format hans liv, säger Sven.  

För ett år sedan fick han och Linda Wincent fria händer av Gunilla Röör att skapa en egen humorföreställning. Hon hade hört talas om parets gemensamma instagramkonto, @bok.atspa, där de experimenterade hemma med roliga klipp och filmade inlägg. ”Superlyxigt”, säger Sven om uppdraget.
− Men ganska läskigt.
Men det läskiga hindrade dem inte, utan de satte igång att skriva, och fick ganska snabbt ihop ett råmaterial.  
− Då fanns inget tema. Det var verkligen på lust och vad vi tyckte var kul, någon rolig dialekt som kom upp, säger Linda.

Tillsammans började de undersöka vad de kunde använda från instagramkontot, vilka karaktärer de kunde ha med och vad som var roligt.
− Det började med att vi tyckte det var kul att prata såhär, säger Sven på släpig sjuttiotals-stockholmska.
− Du hade en så fin och rolig dokumentär idé på att man skulle göra ett par som skulle vara grönavågare, säger han vänd till Linda.
− Precis. Och att Anita var så allergisk. Och hur skulle det gå för henne där i höet? Jättetramsigt, säger Linda och skrattar.
Och så hittade de den röda tråden i föreställningen; en historia med sjuttiotalet och drömmen om att lämna storstaden och leva i kollektiv som klangbotten.

Till föreställningen har de även mejslat fram sexton olika karaktärer som alla gestaltas av dem själva, och det hela vävs samman i en föreställning som blandar filmat ”dokumentärt” material med teaterscener.
− Det är som en annan typ av arbete. Jag har aldrig varit med om det tidigare. Det är väldigt mycket tid som går åt till att testa, testa och hitta tajmingen. Karaktärerna står där och stampar och vill in. Man måste skapa den där banan åt dem så att de får en fördelaktig scen, säger Sven.
Men trots att det varit trixigt att balansera filmmaterialet med scenen har det roligaste i processen varit just att göra de filmade scenerna, som gjordes redan i höstas tillsammans med Jakob Arevärn.
− Det var väldigt roligt att kasta sig ut i det, säger Linda.
−Det kändes väldigt tryggt och bra. Man kunde slappna av och bara ha kul, säger Sven.
Veckorna innan premiär handlar repetitionerna om att ta sig igenom ”teknikskelettet”.
− Sen kan man ju alltid finjustera tills man känner att man har en show, och där är vi nästan. Nästan…”, säger Sven.
Text: Andrea Thür
Foto: Magnus Stenberg 

Kollektivet har urpremiär den 18 februari. Läs mer och se biljetter

”Ljuset är på dem som inte brukar ha ljuset på sig”

I Stenar i fickan spelar statisterna huvudrollen. Det var en av de saker Daniel Goldmann gick...

”Vi ville bjuda på en maxad föreställning”

En maxad kostymföreställning i olika teman, där allt ska hänga ihop. Det var grunden när Tova Li...

”Jag blev förälskad i boken”

När Karin Kickan Holmberg läste Olga Tokarzcuks roman Styr din plog över de dödas ben blev hon...

By Formsmedjan. Powered by Yago