Hoppa till innehållet Gå till sidkarta
11 februari 2021

Nyskriven musik med avstamp i svensk folkton

När Martin Sundbom och Tomas Isacsson skriver musiken till Barnen från Frostmofjället hämtar de inspirationen från folkmusik. 
– Det är ett episkt vandringsdrama. Det är pampiga låtar, det är på liv och död. Små barn i fjällvärlden och stor dramatik, säger Martin.

I mars förra året började Tomas komponera sin del av musiken. Tiden fanns där, när En musikalisk road trip, som han var med i, ställdes in på grund av corona-pandemin. Och under vårens första veckor mejslade han fram låtarna till karaktären Gullspira.
– Vi sa att vi skulle försöka ta avstamp i någon slags svensk folkton. Vi pratade också tidigt om att det gör inget om man som publik också får en slags aning om att det inte bara är svenska barn som flyr. Så vi skulle försöka blanda in några element som är från världen, säger Tomas.

Samtidigt har han och Martin haft olika tolkning av vad svensk folkmusik är.
– Du skriver hellre i dur och jag hellre i moll, säger han till Martin.
Efter premiären på höstens föreställning Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, började Martin skriva sina låtar.
Han hade hört att Tomas musik till Gullspira hade varit ”lite mer i hela världen”.
– Jag skriver barnens sånger, och drog det tillbaka till Sverige. En viktigare grej är att det är ett episkt vandringsdrama. Det är vi överens om. Det är väldigt pampiga låtar, det är på liv och död. Små barn i fjällvärlden och stor dramatik. Det kändes häftigt att få fläska på, göra det större än den lilla berättelsen. Och lite filmiskt tycker jag att det är, i både din och min musik, vilket också är härligt, att man får kliva in i den här stora sagovärlden, säger Martin.

Influenserna från svensk folkmusik finns där, liksom klanger från Balkan och Östeuropa, skrivet för stråk, blås- och stränginstrument.
– Vi har tänkt mycket strängbaserat, gitarr, mandolin och oktavmandolin, säger Tomas.
De instrumenten kommer att spelas live. Men musiken har också spelats in, och de vill använda underscore för att skapa stämning.
– Vi har en dröm att vi inte ska använda så mycket ljudeffekter. Vi kan skapa ljudlandskap med instrument och klanger, både live och inspelat, för att hålla suggestionen. Det finns någon saga i det, en förhöjning, än om du tar ett riktigt vargskall. Det håller också ihop världen, tror vi, säger Martin.

Vad vill ni få fram för känsla i musiken?
– Det är naturligtvis lite olika beroende på vad det är för låt men det är ju mycket allvar. Det är farligt, små barn som är ute själva i skogen. Det finns en stress, rädsla och utsatthet där, säger Tomas.
– Jag har tänkt att det är små kroppar med stora känslor. Det ska vara på riktigt, vuxet. Hade det varit en vuxen musikal hade min musik låtit likadan, säger Martin, som också varit noga med att lyfta fram livslusten och leken i musiken.
– Glädjen över att få finnas till som hela tiden poppar upp. Det ligger nästan mer på skådespelarsidan men det hoppas jag att vi också kan hjälpa till med, det där som bara är crazy, härligt och fartigt, att det blir lite oväntat.

Vad är viktigt att tänka på när man skriver musik för teater?
– Den fyller en funktion i föreställningen. Det är klart att man vill att det ska vara bra låtar men det blir inte bra om den inte stöder det som ska berättas. Det kan röra tempoväxlingar och ge utrymme för koreografi till exempel. Du är bättre på det där, du har hjälpt mig med sådana tankar, säger Tomas och riktar sig till Martin.
– Det är precis som Tomas säger, att lämna plats för sceniska handlingar och att dramaturgiskt gå vidare. Att våga göra vändpunkter i låten. Teatermusik, precis som filmmusik, kan egentligen bara vara tre saker. Den kan gå med känslan, mot känslan eller vara neutral, säger Martin.

"Jag älskar att skriva musik, det är det bästa jag vet."

Att Tomas hade tid att arbeta med musiken i våras tycker han har varit bland det roligaste i detta projekt.
– Och att jag fick möjlighet att använda Hilda och Lars (Ekstedt och Paulin, red.s anm.) som jobbade med Karl-Bertil-produktionen i höstas, och därför kunde medverka på inspelningen av musiken. Det är ovärderligt att kunna spela in levande musiker jämfört med att bara använda syntar.
– Jag älskar att skriva musik, det är det bästa jag vet. Jag tycker det är underbart att få sitta och skriva och gillar den här musikvärlden. Jag tycker om den här typen av allvarlig saga, säger Martin.
Text: Andrea Thür
Foto: Magnus Stenberg

 

Fakta/Martin Sundbom
Kapellmästare och skådespelare. Skrivit musik och arrangemang till omkring trettio pjäser på Norrbottensteatern, bl. a. Adjö herr Muffin, Frankenstein, Gråt inga tårar, Aldrig får man vara glad. Även skrivit musik för radio, film och ljudböcker.
Lyssnar på: ”Allätare, med rötterna i klassisk musik, world music och hårdrock.” Man söker upp den musikvärld man ska spela i eller skriva till. Nu har jag lyssnat mycket på svensk folkmusik och world music.”

Fakta/Tomas Isacsson
Kapellmästare. Tidigare enhetschef för den klassiska avdelningen på Norrbottensmusiken. Musiklärare i grunden. Skrivit musiken till bl. a Nybergs mekaniska verkstad, En midsommarnattsdröm, Den stora elden och KlossarnaLyssnar på: ”Är svag för brasiliansk musik. Jag går igenom DNs skivrecensioner på söndagar och spelar dem. Jag är inte någon rockare, mer åt soul-hållet.”

Denna vecka har avgångsklassen på Teaterhögskolan premiär på sin slutproduktion, föreställningen...

Läs mer

Skådespelaren Roger Storm hade tänkt stanna på Norrbottensteatern i ett år. Men ett år blev till...

Läs mer

- nya medarbetare på Norrbottensteatern   Nyligen blev det klart att Annika Öhlund, maskör och...

Läs mer
By Formsmedjan. Powered by Yago